Surfkajak 2004

Efter ett par resor till Klitmöller i Danmark för att surfa i brytande havsvågor önskades en mer anpassad kajak för denna typ av paddling. Utomlands säljs speciella surfkajaker som har en bottenform som mer liknar vågsurfingbrädor. De viktigaste skillnaderna mot forskajaker är en plattare botten/akter (Mer bärighet) samt ’rails’, det vill säga en kantig övergång från skrovbotten till skrovsida (För att skära snygga svängar och kunna surfa diagonalt på branta vågor).

Här beskrivs kortfattat ett bygge av en kajak med en sådan bottenform, samt ett däck avsett för sit-on-top paddling. Man sitter alltså ovanpå kajaken med remmar spända över benen för att möjliggöra eskimoroll vid kapsejsning. Med denna typ av kajak slipper man simma vid misslyckade rollar eller då vågorna tryckt in kapellet.

Kajaken har tillverkats på samma sätt som man ofta hembygger surf- och vindsurfing brädor. Som kärna finns en kropp av cellplast (frigolit av bättre kvalitet). Denna kärna målas och lamineras sedan med ett ytskikt av glasfiber/epoxy. För att tillverka frigolitkroppen med god precision användes en datorstyrd fräs. Det begränsade arbetsområdet på fräsen gjorde det nödvändigt att fräsa ut kroppen ur ett block i 4 omgångar (för och akter, samt skrov och däck).

Kajaken testades i Klitmöller under pingsthelgen, ett par dagar efter att den blev klar. Den visade sig vara svår att rolla på grund av den stora bredden och det platta skrovet/däcket. Men den gjorde det lätt att komma med vågorna långt innan de bryter, gjorde det lättare att surfa diagonalt på vågen (än en normal forskajak). Med skäddan/fenan nere så slipper man dessutom att bli tvärställd i skummet. Den låga volymen och vassa kanten gör dock att den lätt skär omkull om man inte kantar rätt. Och kanske att den fick lite för lite volym för min vikt.

Data för surfkajaken SURF ONE

• Längd 280cm
• Bredd 66cm
• Volym 198liter
• Paddlarens vikt 60-90kg

	Kajaken ritades först i datorn. Ändringar kunde lätt göras och deplacement och flytläge beräknas.Fotstöden får 3 fasta lägen. Detta räcker då remmarna som håller benen på plats är steglöst justerbara.Längden var valts till 280cm, något längre än de flesta surfkajaker. Detta för att lättare kunna surfa i mindre och snabbare vågor.
	Nosen är rejält uppsvängd för att undvika framåtloopar.
	Hela kajaken är bred, men speciellt aktern. Detta för att underlätta planing och möjliggöra surf på gröna vågor.
	Frigolitskivorna limmades ihop för att forma den grova formen.Ytterligare bearbetning gjordes för hand med en fogsvans för att minska mängden material som behövde maskinbearbetas bort (vilket tar tid!).Här är blocket klart att monteras i maskinen.
	Akterskeppet är nu monterat i NC-fräsen. Botten fräses först. Ben kommer att sticka ut ur botten efter fräsningen för att kunna positionera blocket för fräsning av däcket.
	Fräsningen delas upp i två pass: Först en grovkörning som bara syftar till att ta bort så mycket material per tidsenhet som möjligt.Efter det körs ett finpass där man formar ytan mer noggrannt.Här har en grovkörning gjorts av den aktre botten. De runda puckarna är de ben som blocket kommer att stå på vid fräsning av däcket. Dessa sågas sedan bort manuellt.
	Här görs finpasset av den aktre delen av skrovets botten. Det långa spåret i mitten skall bli en box för skedda/fena.
	Denna bild är tagen många maskintimmar senare. Botten är klar, och den aktre delen av däcket med sitsen är grovkörd.
	En överblick av maskinuppställningen.
	Finkörning av däcket och sitsen. Viss efterslipning kommer att krävas, för att minska körtiden så används steg om 5mm i kajakens längd vid fräsningen.
	Hela kajaken färdigfräst. Lite efterbearbetning och slipning följer nu.
	Närbild av fören efter fräsning.
	Den färdiga frigolitkroppen efter lite slipning. Nu väger den 7kg, vilket kanske blev lite väl mycket. Frigoliten som användes är av den typ som används till vägbyggen och är hårdare än den som används till byggisolering.
	En skäddabox som laminerats runt en bit plywood limmas här på plats.Man ser också inästningspunkterna som gjorts genom att fylla en grop i frigolitkroppen med glasfiberarmerat epoxyspackel.
	En närbild av en infästningspunkt. Här borras sedan två hål som gängas för M6 skruv.
	Målning görs med akrylfärg som inte påverkar styrencellplasten.Färgen blandas med vatten till lagom konsistens och sprutades sedan på.
	Förberedelse inför laminering. Glasfiberväven klipps till. I botten läggs 3 lager, där alla viks över kanten.
	Botten färdiglaminerad. Man får vara noggrann för att minimera mängden luftbubblor. Dessa syns alltför väl när man inte avslutar med målningen….
	Däcket färdiglaminerat. 2 lager lades på däcket, varav ett gick runt kanten mellan sida och botten. Kanske skulle man valt 3 lager, då det lätt blir inbuktningar i ytan vid slag.
	En dekal lades in i laminatet.
	Efter laminering ströks hela kajaken 2-3 gånger med ren epoxy.Därefter vidtog ett frenetiskt slipande ett par timmar. Här är kajaken upphängd efter slipning för att lackas. 2 lager med en 2-komponents klarlack skall skydda mot UV-ljus och slitage.
	Färdig surfkajak vilandes på stranden.
	Den uppsvängda fören kom väl till pass vid paddling ut genom surfen också, lättare att få kajaken att gå över skummet.